Hon kom till oss efter att Rebecca, då 3 år hade tjatat om en "riktig katt" i ca ett år. Den skulle absolut vara röd och vit! Vi hade provat med diverse kramdjur som både kunde jama och röra på sig, men de dög ju förstås inte! Både jag (som är uppvuxen med hundar och bara älskar djur) och Alexander då 4 år hade hjälpt henne att tjata, men min sambo Christer var emot det... Men säg den som ger sig!
Till slut fick jag nys om en kull ungar med en kvar och den var röd/vit! Nu hade inte Christer någon talan längre!!! Rebecca som veckan efter skulle fylla 4 år fick inget veta. Alexander och jag åkte och tittade på den lilla 7 veckors kattungen och naturligtvis så föll vi pladask, vem kunde stå emot lilla Flisan...! Ja, inte vi i alla fall!
Så på Rebeccas 4-årsdag åkte vi och tittade på hennes kattunge, gissa om hon var salig? Vi fick dock vänta en vecka innan vi fick hem henne. Dagen innan midsommarafton 2004 hämtade vi hem vår lilla älskling.
Flisan är en riktig gosekatt som älskar att ligga i knät och gosa magen! Hon är också en riktig musjägare, på sommaren kommer hon hem med minst en mus om dagen. Hon hoppar då gärna upp på fönsterbläcket med musen i mun (troligtvis för att reta Sigrid och Caesar som sitter innanför och är nyfikna). Men delar med sig, det gör hon inte...!
När Flisan var drygt ett år så fick hon två stycken kattungar, en röd/vit kille och en grårandig hona. Hon var en jätteduktig mamma som fostrade sina ungar både ömsint och hårdhänt... Efter den kullen blev hon kastrerad och är nu en glad pensionär.
Flisan är en blandning av bondkatt och Turkisk Van. Den rasen hade jag aldrig hört talas om, så då var jag tvungen att läsa på lite! Wow, vilken spännande ras hon hade i sig! Tanken började gro mer och mer och till slut kände jag att jag bara måste ha en riktig Turkisk Van också. Så på den vägen är det...